Denna morgon vaknade lägerdeltagarna på, låt oss säga, tämligen skilda vis. I fjällgården dundrade Lill-stenmark a.k.a. Rikard Kråklind alarm igång vid 03:45 (spansk tid), för de övriga lägerdeltagarna däremot talades det om en inte bara sent utan också om ett ovanligt klent väckningsarbete. Dagens matlagningsgrupp, grupp 2, fortsatte inte att imponera i någon större utsträckning precis när gröten tog slut innan vi hann säga tjillevippen, å ska vi ändå tala om frukosten så var väl även äggen de torraste i mannaminne?!

Gårdagens bombnedslag bland hallens skor var denna morgon åtgärdat, Henkan ansåg sig vara utsatt för både myteri och  komplotter när hans skor var sammanknutna med sin sons diton. Snabbt skulle den skyldige hittas och lägligt nog låg den slitna småbarnspappan Calle Lannemyr i soffan och spela Hayday.

På tal om Hayday, Tidigare nämnde Lannemyrare talade inte bara om den mobilspelsplågan utan vaggade även in samtliga lägerdeltagare i skitig punk under morgonandakten.

Väl ute i backen var det full fräs som vanligt på Lena Kråklind. Fort, fult och fel är hennes melodi när det kommer till liftåkning och liftarna som ryker med är åtskilliga. Man kan icke räkna dem alla, för att citera en gammal psalm.

Kl. 12.00 (Obs svensk tid) invaderades värmestugan av samtliga deltagare och ledare för att inmundiga sin lunch. Ja, eller inte alla. Det var ju en del som valde att spendera sina föräldrars surt förvärvade kronor på donken också, eller hur var det nu igen. Ryktet gör nämligen gällande att en(!) deltagare fick en 18 bitars Chicken Nuggets, 2 Mcfeast samt 5 Happy Meal utan att betala en spänn!? Smart eller inte? Vi ser det som en rent moralisk fråga. Men nu tillbaka till värmestugan där stämningen nu börjat hetta till ordentligt, ivrigt hälldes nämligen blåbärssoppa upp ur väl påfyllda termosar. Nu var det ju inte så att det kom så mycket blåbärssoppa ur de där termosarna, det var snarare något som påminde om BussOlas kylarvätska. Nu är ju inte vi dem som vill peka ut någon grupp som dåliga på att koka blåbärsoppa, men allvarligt talat: Vad gjorde Grupp 2 hela morgonen egentligen, bara suktade efter backen?

Potentiella världsmästaren, Lill-Stenmark aka Rikard Kråklind har blivit berodrad mängdträning till vilket pris som helst, i brist på portar tog han de som det fanns mest av i backen nämligen Danskar. På mindre än 40 minuter hade pojken inte fått mindre än tre danska flickor och två fullvuxna hipsterdanskar med skägg på fall.

Emma däremot, hon laddade med en annan taktik för att undanröja folket som spridit sig som Egyptens gräshoppor i pisten, Hon bad för predikan. I en stund av osedvanligt innerlig bön small det till i knähöjd. Det var, som hon själv uttryckte det, en hjälm och två pjäxor som hade hamnat i vägen. Uppgifter gör dock gällande att hjälmen och pjäxorna hade en ägare, en liten pojke, som också hade hjälm och pjäxor på sig. Senare ryktas dock om nya bönemirakler i backen, om det var Mose stav eller Josuas kexchokladtakbox som firra biffen är oklart, men havet av danskar skingrade sig framför henne i Gustavsbacken.

Men sen var det ju det här med Carl Lennartson och hans raggningsförsök på liftvärdinnan Kristina från Kungsbacka. Snygga svängar till en början verkade lovande, men när det hela slutar med att man kanar de sista tio metrarna på fejjan innan man stannar, nej det kan inte ha imponerat på den fagra västkust-bönan.

Men nu sitter väl du här och är nyfiken över hur det gick med maten resten av dagen? Jo, Grupp 2 lyckades ro ihop en superb måltid i form av nyplockad kyckling och basturis, det var ju också ett sätt att sona sin synder.

Efter maten var det sen dags för den dagliga dosen av lek med Calle, minus Calle, plus Henkan. Henkan gjorde en imponerande utläggning av samtliga regler i den kompakta och avancerade leken Sten-sax-påse, en lek han uppenbarligen var 100% säker på att 0% av deltagarna aldrig någonsin hört talas om. För att inte bli för långrandiga i vår förklaring så kan vi kort säga att en REJÄL stund ägnades åt uttalsövningar på påse, det var tydligen absolut förbjudet att säga på-åse, bara ett enkelt påse var okej i den gamle pedagogens öron. Hur gick det då för Henkan i tävlingen? Med tanke på hans ENORMA försprång vad gäller regelkunskaper och uttal borde det blivit en solklar seger? Döm om vår förvåning när nämnde gubbe var just, ja just det sämst av samtliga.

Efter en 3h lång Gudstjänst, mest bestående av 2h lång väderprognos (ta med paraply nästa gång) var det dags för den efterlängtade kyrk-korven (Var det därför Gudstjänsten kändes så lång tro?).  Stephan Bolmenäs och Magnus Ansgar ville ha tre korvar var, en i varje ben.

Ha de gött, Grupp 5!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *